Idag känner jag mig rätt så positiv trots att jag gått två dagar över tiden. Jag har inga känningar förutom lite mensvärk. Jag försöker ändå tänka att om högst 2 veckor är min lilla Ärtis här. 

 

Idag ska jag bara ta en promenad och sen ta det lugnt. Jag tror att det är viktigt att vila upp sig till förlossningen.

 

Inför förlossningen känner jag mig spänd och förväntansfull. Jag är inte så rädd för smärtan, jag förstår ju att det kommer göra hemskt jävla skit ont men vet att det går över. Det jag är mest rädd för är att föda en stor bebis så att jag spricker och måste sy. För en månad sen uppskattades Ärtis väga 3000 gram så nu borde han eller hon väga över 4000 gram. Men jag försöker att inte tänka så mycket på det, då blir jag väl knäpp.

 

Ni får ha en bra dag! Nu ska jag ut i det fina höstvädret.