Igår och idag har jag varit på riktigt dåligt humör. Jag är ledsen för ingenting. Här kommer några exempel på varför jag är ledsen...

 

• Jag är ledsen för att jag vart framflyttad 4 dagar.
• Jag är ledsen för att vi inte fick några bra kort.
• Jag är ledsen för att vi inte fick veta könet.

Idag var det första gången vi fick se dig. Jag var jätte nervös innan, jag tänker alltid det värsta. Jag tänkte att antingen så är du död eller så har du en hemsk sjukdom. Men när vi fick se dig släppte allt. Du var en perfekt liten varelse som låg där och sprattlade. Det första du gjorde var att ge oss tummen upp som att allt var bra där inne. Tyvärr så fick vi inte veta vilket kön du var.  Men på något sätt är jag ganska glad över det. På det sättet kommer det bli mycket mer spännande under förlossningen. Det kanske inte är riktigt lika roligt att köpa kläder nu men sånt har jag hela livet på mig att köpa.

 

Vi har också köpt första kläderna till Ärtis. 

Här är ultraljudsbilderna som inte blev så jätte tydliga. Den sista tycker iallafall jag är gullugast. Det är en bild på Ärtis fötter.

 

Nu är det bara 3 timmar kvar tills vi får se dig, jag, din pappa och din mormor. Jag är så fruktansvärt nervös. Jag har redan hunnit spy en gång. Jag längtar efter att få se dig men jag är ändå jätte rädd för det. Tänk om du inte mår bra eller vad som helst. Du måste må bra!

Idag var vi på studiebesök på Drömfabriken som ligger i Sandviken. Det är ett dagcenter utvecklingsstörda människor. Vi fick lyssna på Jappz genrep. Det var jätte kul och dom var jätte duktiga.

 

Nu är jag äntligen hemma igen. Vattnet har sjunkit så man kan gå med vanliga skor. Vi behöver kanske inte flytta heller, vi får se hur det blir.

 

Nu tänkte jag plugga, ska ha psykiatri och psykologiprov på fredag. Men det ända jag kan tänka på nu är ultraljudet. Nu är det bara 3 dagar kvar men det känns som 3 år. Nu kanske mamma ska följa med också. Kan vara kul för henne att få se sitt barnbarn för första gången.

 

Ha en bra kväll!

Jag och Robin var tvungen att fly till Sandviken innan vi skulle ha drunknat. Det var extremt mycket vatten så vi var tvungen att tejpa fast påsar på benen plus ha stövlar för att ta oss därifrån torra.

 

Nu har vattnet sjunkit rejält så imorgon åker jag hem igen. Men det hemska är att vi måste flytta igen för att vi måste riva upp alla golv som kommer bli ruttna. Drygt med tanke på att golven ett år gamla bara.

 

Nu är iallafall bebisen livligare än någonsin. Så fort jag ligger ner eller sitter ner en längre stund så sparkar bebisen. Det är så himla mysigt att få små buffar. Tyvärr har Robin inte känt något utanpå än men det borde hända inom några veckor iallafall.

 

Nu är det bara 4 dagar kvar till ultraljudet. Jag är så jäkla nervös för det men ändå så längtar jag så himla mycket tills vi får se vår älskade bebis för första gången.

 

Jag var ju som sagt lite orolig över bebisen. Hade inte känt h*n på tre dagar men idag var vi hos barnmorskan. Vi fick lyssna på hjärtljudet, vilken lättnad det var när man hörde lilla hjärtat slå. Vi hörde också en massa sparkar, det var jätte häftigt. Vi kollade också mina blodvärden, blodtryck och vikten. Allt var perfekt. Jag behöver inte börja äta extra järn än iallafall för mitt järnvärde är högt. Blodtrycket var normalt och vikten var super bra. Enligt henne har jag gått ner 10kg i min egen vikt. Det känns super bra. Jag vill verkligen inte gå upp en massa under graviditeten.

 

Här hemma har vi översvämning. Vi får se om vi kan ta oss ut i helgen. Nu måste vi iallafall gå med gummistövlar från huset. Alla saker i garaget är förstört och det kommer troligtvis bli en vattenskada i huset. Om det blir så måste vi flytta igen.

Idag var jag på studiebesök på psykiatrikliniken i Gävle. Det ligger ju precis bredvid sjukhuset så jag passade på att kolla vart förlossningen låg eftersom att det är dit jag ska nästa fredag när jag ska göra ultraljudet. Jag vart lite smånervös faktiskt. Jag började tänka en massa på förlossning och sånt. Jag har nog inte riktigt fattat att jag ska föda ut den här lilla bebisen också, hehe. Åter till studiebesöket, det var jätte intressant även om vi inte fick gå in på själva avdelningen och kolla så fick vi veta mycket spännande.

 

Just nu ligger jag i sängen och oroar mig lite för bebisen. Jag har inte känt Ärtis idag. Sånt gör mig orolig. Nu när man har börjat känna vill man ju att det ska vara regelbundet så man slipper oroa sig. Men förhoppningsvis är allting bra. På fredag hoppas jag iallafall att vi får lyssna på hjärtat så man känner sig lugnare.

 

Imorgon kommer min älskling hit som jag har saknat extremt mycket. Det är inge kul alls att sova utan honom. Jag längtar så mycket tills vi flyttar ihop.

 

Idag åkte min älskling hem. Men innan det åkte vi till barnens hus och tittade på vagnar. Vi testkörde några vagnar och nu har vi bestämt oss för att vi ska ha en vagn med 3 hjul. Dom är mycket lättare att svänga med. Känns mycket smidigare med en sån vagn.

 

Efter barnens hus åkte vi till valbo och åt thai-mat och kollade på bebiskläder. Det finns så mycket söta bebiskläder nu. Om 13 dagar ska vi köpa de första kläderna. Jag kommer inte kunna hejda mig själv. Kommer nog köpa allt. Såklart så längtar jag mest av allt till ultraljudet men att köpa första kläderna känns väldigt speciellt.

 

Nu har jag precis sovit lite och ska snart börja med maten. Jag saknar redan min älskling, så tråkigt att laga mat till sig själv.

Jag och Robin hade bestämt namn till bebisen nästan från början. Pojknamnet är vi fortfarande helt säkra på och det ska inte ändras. Flicknamnet har jag börjat bli osäker på men Robin vill fortfarande att hon ska ha det namnet. Efter ultraljudet får ni i bloggen också veta vilket namn det blir. Eftersom jag är "säker" på att det är en pojke tilltalar jag redan bebisen med namn.

jag kände rörelser i magen igår. Jag ha längtat jätte mycket tills jag kan känna men när det väl hände var det inte så speciellt alls. Jag låg i sängen och kände rörelser, var osäker först om det verkligen var bebisen men jag låg helt stilla ett tag till och då kände jag det igen. Det kändes bara konstigt. Kommer väl kännas annorlunda när man känner riktiga sparkar.

Jag har hittat de sötaste skorna till lilla bebisen. Tänker beställa dom direkt efter ultraljudet. Det får bli ett bar röda oavsett vilket kön det är.

Nu är jag alltså inne i vecka 15. Tiden går så himla fort. Nästan lite för fort. Snart är det dags för ultraljud och det längtar jag fruktansvärt mycket till.

 

Påskhelgen har varit trevlig. Jag åt påsklunch hemma hos Robins föräldrar i fredags sen åkte jag direkt till mamma. Det var en ganska härlig helg som spenderades med Chris, Linnea, Anden, Joline, mamma och Noak. Vi åt god mat hela helgen och i lördags var vi ute i skidbacken. Jag åkte inget men vart imponerad av Noak som till och med hoppade stora hopp.

 

Nu är jag hemma hos älsklingen igen. Imorgon har vi varit tillsammans i ett helt år vilket ska firas. Nu ska jag försöka plugga lite.